Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | klassisk | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Prodigal Son | The Sphinx |
Related Artists:
Alessandro Botticelli
Florence ca.1445-1510 Italian painter and draughtsman. In his lifetime he was one of the most esteemed painters in Italy, enjoying the patronage of the leading families of Florence, in particular the Medici and their banking clients. He was summoned to take part in the decoration of the Sistine Chapel in Rome, was highly commended by diplomatic agents to Ludovico Sforza in Milan and Isabella d'Este in Mantua and also received enthusiastic praise from the famous mathematician Luca Pacioli and the humanist poet Ugolino Verino. By the time of his death, however, Botticelli's reputation was already waning. He was overshadowed first by the advent of what Vasari called the maniera devota, a new style by Perugino, Francesco Francia and the young Raphael, whose new and humanly affective sentiment, infused atmospheric effects and sweet colourism took Italy by storm;
Tack Augustus Vincent
A painter of portraits, murals and abstractions. American, 1870-1949 American, 1870-1949, was an American painter of portraits, landscapes and abstractions. He was born in Pittsburgh, Pennsylvania in 1870 and moved with his family to New York in 1883. After graduating from St. Francis Xavier College in New York City in 1890, Tack studied at the Art Students League of New York until 1895. He is believed to have frequented the studio of painter and stained glass designer John La Farge, whose portrait he painted around 1900. He had his first solo exhibition at the Kraushaar Galleries in New York City in 1896. The following year he moved to an artists?? colony in Deerfield, Massachusetts, where he met and later married Agnes Gordon Fuller, daughter of artist George Fuller. Tack maintained a studio in New York from 1894 until the end of his life. He had frequent exhibitions at New York City galleries. From 1900 until the 1920s his work was shown regularly at the Worcester Art Museum, at the Carnegie International exhibitions in Pittsburgh, and at the Pennsylvania Academy of the Fine Arts in Philadelphia. He taught at the Art Students League of New York between 1906 and 1910 and at Yale University from 1910 to 1913. About 1914 to 1915 his work attracted the notice of Duncan Phillips, who became his close friend and chief patron. Phillips and Tack also collaborated on the organization of the Allied War Salon of 1918. Tack died in 1949 in New York City.
Mancini, Antonio
Italian Academic Painter, 1852-1930 Italian painter. He entered the Istituto di Belle Arti, Naples, at the age of 12; while still an adolescent he produced accomplished works such as Head of a Young Girl (1867; Naples, Capodimonte). On his graduation in 1873, Mancini, together with Francesco Paolo Michetti and Vincenzo Gemito, was at the forefront of VERISMO in Neapolitan art. Sharing a studio with Gemito, he painted the street boys, musicians and dancers of Naples, creating an anti-academic, popular art. His patron, Albert, Count Cahen of Antwerp (1846-1903), encouraged him to visit Paris in 1875, where he met Manet and Degas. After a second visit in 1877